"Hej! o tack för en kanon bra blogg! Underbar son o jättefint hus!jag har en fråga som är väldigt personlig så om du inte vill svara så förstår jag dig! men du har skrivit i din blogg att ni hade lite svårt att bli gravida, att det tog tid... nu undrar jag hur man ska stötta sin vän som befinner sig i just denna situation, dom har försökt nu i lite över 2 år men det händer inget.... jag känner mig lika ledsen som dom o vet inte riktigt hur jag ska göra..."
Hej!
Det är alltid svårt att veta hur man ska bete sig mot någon som har det svårt eller mår dåligt. Barnlöshet kan ju vara väldigt känsligt men vi var, eller iaf jag var alltid öppen med hur det låg till. Då förstod folk varför man var ledsen eller på dåligt humör i vissa perioder, vilket underlättade faktiskt.
Våra nära och kära försökte alltid peppa upp när det kändes tungt. Vi gjorde en utredning som visade att inget var fel och det poängterade många hela tiden så att man ändå skulle hålla hoppet uppe. Vi hade ju oddsen på vår sida. Nu vet jag inte om dina vänner är utredda?? I alla fall så visste jag att jag kunde ringa när som helst och prata av mig eller gråta till mina vänner, det gjorde de klart för mig och bara att veta att de fanns där och lyssnade värmde oerhört och betydde mycket för mig.. Sedan gjorde de så man blev på bättre humör, vi hittade på saker som fick mig att må bra¨helt enkelt!
Sommaren 2009, innan jag blev gravid, var en av de bästa somrar jag haft med mina vänner, trots att det var den sommaren jag mådde som "sämst" i barnlösheten. Vi i åkte till Barcelona med tjejgänget, drack alldeles för mycket vin, grillade sena sommarkvällar, dansade natten lång på beachbaren, badade i utomhuspool under stjärnorna till långt ut på småtimmarna osv. Sådana saker som jag nu tänker tillbaka på med värme och som jag är så glad att jag fått uppleva. Livet blir ju absolut helt förändrat när man blir mamma!
Det viktiga är att finnas där när din vän är ledsen, att hon får en axel att gråta ut mot. Vi funderade ju också på andra alternativ om det inte skulle fungera såsom till exempel provrörsbefruktning, och mina vänner stöttade oss i detta vilket kändes skönt eftersom man pratade en hel del om sina tankar och känslor runt detta.
Så mitt råd är att vara en peppande, stöttande vän, men som ändå ser verkligheten för vad den är. Om det inte skulle gå vägen naturligt (en del fungerar det inte för tyvärr)så finns det så många andra alternativ idag när det handlar om att bli med barn. Det viktiga är att kämpa tillsammans och inte förlora sin partner, kärleken till varandra på vägen, för det kan vara en väldigt tuff väg att vandra. Du kan även tipsa din vän om att läsa bloggar som handlar om andra barnlösa par, det gjorde jag och det hjälpe mig oerhört mycket!
Hoppas jag gjort dig lite klokare! :)
Kramar Pernilla
Vänner!
Tack för att du gett mig världens finaste son!
6 kommentarer:
Tack för den fantastiskt fina bilden ;-)
Himla bra svar! Hade önskat att jag haft mer förstående och stöttande vänner än jag hade när vi hade det som jobbigast med flera missfall. Hade en kompis som också fick kämpa för att få barn och vi stöttade varandra och kunde säga saker som andra hade idiotförklarat oss för, men har man inte förståelsen så kan det vara svårt.
Kram
Åh vilka fina härliga bilder!! =) Toppen med så underbara vänner!! Väldigt bra skrivet! Uppskattades nog väldigt mycket! Massa kramar!!
Jag har helt missat att ni har haft svårt och få barn. Jag har en kusin som blivit "oförklarlig barnlös" oerhört jobbigt och stå på sidan av. När man tänker barn... tänker man för det mesta att det är så självklart men det är det ju inte för alla :(
Stort av dig och berätta i bloggen och för anhöriga det är nog lättare då och folk slipper undra och undviker att kläcka ur sig något olämpligt!
Jag fick ett tidigt missfall i (v.7) innan Olivia kom till världen. Tvi vad jobbigt det var. Men vi hade turen att bli gravida på nytt igen snabbt efter. Tack gode Gud - annars vet jag inte vart jag ratt vägen! Och som du vet är nu bår älskade dotter här och det är jag så evigt tacksam för! dom är ju trots allt det bästa vi har!!!! <3
Tack för ditt svar!!! Det är bara så svårt ibland hur man ska göra eller vad man ska säga! Men tusen tack för att du tog dig tid för min fråga!Det är guldvärt! nu ska jag stötta, finnas till hands o hålla tummar o tår att det löser sig för min älskade vänner! <2
Tack för att jag fick vara med på bild vännen ;) Sommaren 2009 innehåller fantastiska minnen, eller hur :) Jag är glad att allting löste sig och att det var just lille Elliot som kom till er till slut.
Har skaffat en grej så jag kan logga in på din blogg emellanåt och uppdatera mej. Oj va Elliot har blivit stor. Så kul att du bloggar regelbundet :)
massor med kramar från Kina
Skicka en kommentar