Känsligt ämne

Har fått en hel del frågor om hur jag gjorde när jag gick på LCHF-dieten för att bli av med mina gravidkilon. Det här med vikt kan vara ett väldigt känsligt ämne och det kan sticka i ögonen på vissa så jag har varit väldigt tveksam till huruvida jag skulle blogga om det eller inte. Vet inte rikgit vilka åldrar mina läsare har, dvs om jag har en massa unga läsare, men tror ändå jag har ett hum om målgruppen som läser. Anledningen är framförallt att jag absolut inte vill uppmuntra till att gå ner en massa i vikt, huvudsaken är ju att man mår bra själv som människa och framförallt att man mår bra på ett sunt sätt. Men jag har som sagt fått en hel del frågor om ämnet och jag väljer att skriva lite om hur jag gjorde för att tappa lite av mina kilon.

Jag gick upp 27 kilo vill jag främst säga, detta är en hel del när man är van vid att vara ganska så smal och viktuppgången frestade en hel del på min kropp, inte främst fogarna. Många sa att kilona skulle rasa av sig själv under amningen men det gjorde de INTE på mig. Jag tappade 17 kilo av mig själv, en hel del med andra ord, men 10 hängde envist kvar. Jag kan erkänna att jag inte kände mig som "mig själv" och funderade en hel del på hur jag skulle gå tillväga för att komma ner till en vikt som jag trivdes med. Är väl ingen träningstjej sådär precis, tränar dans en gång i veckan och går mina promenader och gymmet är verkligen inte min grej. Sen har man inte den tiden när man får barn, jag kände i alla fall att jag inte prioriterade att ligga i hårdträning när jag hade en liten bebis att ta hand om bara för att se snygg ut. Men alla prioriterar vi olika.

Blev rekommenderad att äta enligt LCHF av en vän, dvs att utesluta kolhydrater ur kosten för att se om det gav resultat. Jag började med detta i januari och höll på i ca två månader. Dock körde jag inte stenhårt, enligt denna princip får man inte äta något vanligt bröd, knäcke, sötsaker osv. Jag fuskade en del på helgerna och mammaträffarna men höll det bra under veckorna, åt ingen pasta, potatis eller ris. Det var inte så svårt faktiskt utan lagade i princip samma mat som tidigare bara att jag åt sallad, wokade/ungsbakta grönsaker när Pelle åt av det andra "vanliga". En köttbit, kyckling eller fisk med grönsaker till alltså, gott och nyttigt! Det var enkelt den första månaden, kändes som kroppen tog emot det bra och jag tappade ca 5 kilo. Bara det att jag blev väldigt lätt förkyld och hängig och jag tror det kan berott på att jag inte fick i mig tillräckligt av det man behöver. Efter ca två månader hade jag tappat 10 kilo och nu är jag nere på min inskrivningsvikt så jag är jättenöjd så klart, inget jag tänker hymla om. Har ätit som vanligt i nästan två månader och har i stort sett hållt denna vikten, men då motionerar jag två gånger per dag samt tränar dans.

Jag hade inte jättestora problem med vad jag skulle laga för mat utan åt som jag nämnt ovan, men för att få lite inspo till roligare maträtter köpte jag boken LCHF- på mitt sätt av Ulrika Davidsson som innehåller en hel del goda och lättlagade recept utan kolhydrater. Vet att det också finns en hel del andra matböcker i ämnet.

Nu äter jag som sagt som vanligt men äter mycket mer grönsaker än tidigare och kanske lite mindre pasta/potatis/ris. Bara för att jag tappat tio kilo så är ju kroppen långt ifrån vad den har varit, magen på mig var gigantisk så den tar ju tid att få platt om man nu vill ha det. Försöker göra sittups så den går tillbaka någorlunda men det går segt. Rumpan har blivit helt platt nu, var den inte tidigare innan Elliot kom till världen men vad gör det om hundra år??? Jag är nöjd och glad att jag klarade av att få bort de kilona jag ville bli av med och nu känner jag mig mer tillfreds med mig själv. Sedan vet jag inte om det bara var dieten jag gick på som bidrog till det, en del säger ju 9 månader upp och 9 månader ner! =) Nu är ju Elliot 9 månader och vågen står på samma som innan han kom så det kanske stämmer??

Jag vill återigen poängtera att detta var mitt sätt att nå min målvikt, det kanske inte passar alla och det är absolut inget man ska hålla på med i längden, det tror jag inte på i alla fall. Kom ihåg att du är vacker som du är! När man har fått barn så känns vikten som en obetydlig del i sammanhanget men jag mådde inte helt hundra 10kilo tyngre och kände att jag ville försöka i alla fall och det lyckades. Hade det inte gjort det hade det trots allt inte varit hela världen, jag har ju fött fram världens finaste son och det är hundramiljonertriljoner gånger viktigare att han mår bra och får vara frisk!