Finast

Vår fina, fina kille! Älskar att busa och springa runt här hemma. Kiknar av skratt när man jagar honom och kan nu springa fort, fort! Älskar sina fotbollar här hemma och blir nog en riktig liten lirare så småningom. :) Pussar och kramar en när man ber honom och är väldigt gosig. Det första jag hör när jag kommer innanför dörren efter jobb är en liten röst som säger "mamma, maaaaammaaaa!". Hjärtat fylls av kärlek, att bara veta att han längtat efter just mig, att han blir så glad av att se mig, hans mamma. Här snackas det dagarna i ända, mest småord men det kommer flera hela tiden. Vår älskade kille, så fin, så stor och så duktig. Älskar sina böcker som han går och hämtar, lägger upp i soffan, sätter sig bredvid och tittar på en med sina fina, stora havsblå ögon samtidigt som han pekar på boken och ser ivrig ut. Har vi skapat honom? Ibland känns det hela så ofattbart, han är vår, vår älskade son. Hur såg egentligen livet ut innan han kom till oss? Jag minns bara tt de åren vi längtade så oerhört mycket efter ett barn var oehört mörka. Men mörkret har fyllts av ett ofantligt ljus. Vi har blivit hela, vi är en liten familj. Det finns ingen större kärlek än kärleken till sitt barn. Jag är så glad att vi fick chansen att uppleva denna enorma, överväldigande och beskyddande kärlek. Han är vårt liv, vår fina, goa unge!









Foto Jennie Kallenberg