Han ska inte dricka sin välling längre, varken morgon eller kväll. Kom helt plötsligt vilket resulterar i att han vaknar upp mitt i natten, är gungrig och vill titta på Pippi. Mellan 1-4 satt jag och Elliot uppe natten till fredag. Kan säga att jag är ganska trött på Pippi nu ...
Han vägrar sitta i matstolen vid frukost och kvällsmat, skriker helt hysteriskt och spjärnar emot. Hemskt. Han skriker och gnäller HELA tiden här hemma, lagom kul när man är ledig och vill få lite gjort. Han ska inte äta, bara godis. Skriker hysteriskt om han inte får som han vill. Hopplöst. Och nattningarna ska vi inte tala om ...
Vi är helt slutkörda. Absolut inte utvilade och har en skön ledighet. Nej är det så här kunde jag lika gärna varit på jobbet. Hemskt att säga så men jag tycker detta är fruktansvärt jobbigt och många tårar har fällts här hemma. Ja, jag har fan inget tålamod.
Hoppas innerligt att han är på bättre humör idag när vi ska iväg. Jag vet att det förmodligen är någon utvecklingsfas han ska igenom men det gör inte det hela mindre jobbigt för det!! Hoppas ni alla har haft en bättre start på påsken än vad vi haft ... :/
Min Elliot i torsdags innan de elaka Påskkärringarna tog honom. Snälla kom tillbaka med min unge! ;)
7 kommentarer:
Det Låter tufft! Men tycker absolut inte att en unge på två år ska bestämma, pippi mitt i natten? Nej! Ni måste visa att det är ni som är föräldrar och ni bestämmer, annars kommer han köra helt slut på er. Vill ni att han ska sitta i mat stolen så sätt han där och låt honom skrika! Tillslut slutat han! Det är väldigt tufft att vara mamma ibland, men det blir bättre. Våga visa att du bestämmer!
Usch, förstår:( men aldrig ta upp på natten. Det måste ni bestämma. Hellre ta fighten om det några nätter annars kan detta pågå länge.. Sorry, men hårda bud.
Vi har oxå en väldigt bestämd dam här hemma och vi får verkligen välja vad vi ska bråka om. Dock alla vardagsbestyr som äta, sova etc får man bråka om. Sedan kläder och sånt låter jag vara.. Annars hade vi nog bråkat hela dagarna.
Många styrkekramar till er.
Styrke kramar till er båda!
Förstår att det är skit jobbigt, men jag säger som de andra, det är ni som bestämmer!
Vi har en dotter som har varit bestämd i hela sitt liv och vi har inte kunnat ge henne "lillfingernageln utan att hon tagit hela armen". Det har varit skit jobbigt periodvis och vi har fått göra som Frida skrev, bestämma vad vi strider om. Jag har burit ut henne från förskolan utan ytterkläder då hon krånglat trots att det varit vinter, hon testade tre dagar i rad men sedan tog hon på sig utan problem. Jag har tagit bort maten för henne då hon krånglat, men det tar några gånger sedan har hon gjort som vi velat. Jag kan räkna upp många gånger vi stridit mot henne och det har varit skit jobbigt. Jag och maken har dock alltid pratat oss samman och varit eniga om vilka strider vi tar. Vi har även bytt av varandra, när den ene inte orkat stå emot har vi bytt av varandra.
Detta blev långt, men jag jobbar inom förskolan och jag blir ledsen när jag ser 1,5 åringar styra sina föräldrar fullständigt. De tror att de är snälla, men de gör sina barn en björntjänst. Vi vuxna måste våga vara föräldrar även om det är skit jobbigt emellanåt.
Hoppas att ni får en bra fortsatt påsk! Och ge inte upp! Detta kan vara hans sätt att kolla av vad som är ok att göra.
Styrkekramar
jag kan inte annat än och hålla med Mamma till 2. Ni kan inte låta han bestämma över er,för det kommer bara sluta jobbigt för er.jag gjorde samma "misstag"med vårt 1a barn,och det fick vi "äta"upp.är mycket tuffare och mer konsekvent nu med andra barnet som är 2 år.. Ni måste visa att det är ni som bestämmer.
kram på er
Men usch så jobbigt det låter! Vi har inga barn och har bestämt att vänta ett tag till (bröllopsplanering är nu prio) och den prioriteringen känns helt rätt, speciellt när jag läser om jobbigheter... Hoppas det blir bättre snart.
Annars måste jag säga att ni verkar ha det fantastiskt i er lilla familj i ert superfina hus! Det är vertkligen inspirerande att läsa.
Hälsn Sofie i Ystad
Jag håller med, låt inte er 1,5-åring bestämma över er ! Det är inte hans jobb att sätta reglerna. Som jag ser det är det däremot föräldrarnas ansvar att lära barnen vilka regler som gäller, att skilja rätt från fel. Det börjar ju i det lilla: Pippi mitt i natten är fel, att sitta vid bordet och äta är rätt. Välj era fighter och se till att vinna, börja nu det blir inte lättare ju äldre han blir. Jag vet att det är svårt ibland med skrik och gråt men det är en del av
barnets sätt att testa, protestera och se var gränsen går
för att hitta rätt väg, att växa och komma vidare.
Dessutom är det en enorm trygghet att veta vad som gäller i alla lägen. Kom ihåg att er lille pojk inte älskar er
mindre för att ni visar var gränsen går! Ha inte dåligt
samvete för att du bestämmer, du är vuxen och vet
troligen bäst ;) Att vara förälder är oftast underbart men
krävande ibland. Se det från den ljusa sidan, han är säker och trygg som vågar protestera, eller hur? Visa honom bara vad som gäller hemma hos er. Undvik att diskutera när han skriker och är arg, han lyssnar inte då, eller hur. Prata kan ni göra när han lugnat sig. Var
konsekvent.
Det blir bättre jag lovar. Njut nu lite av påsken!
Skicka en kommentar