Tiiiiid???

Mammaledig som man är så tänker man att man har all tid i världen. Man är ju ändå bara hemma så visst hinner jag baka något, måla lite, bädda, tvätta, plocka undan och ja, allt annat man vill göra i hemmet en blåsig höstdag. Fail. Jag har varit mammaledig förr, i know how it works. 

De första månaderna hann jag ganska mycket, när Elton var pyttig och ynklig och sov större delar av dagen. När Elliot samtidigt var hemma, big no no. Hann ingenting. När Elliot var hos dagmamman? Japp, då kunde jag göra alla vardagssysslor ganska så i lugn o ro. 

När Elton var runt 3 månader började han vakna till liv så att säga. Med besked. Hej världen och hej mamma, trodde du att du skulle hinna något annat än att underhålla mej??? Nehepp, inte heller denna gång fick vi en bebis som nöjer sig med att ligga och studera sina händer, bita på leksaker eller pilla navelludd i godan ro. Nej, ligga själv i ca 10 minuter är mer mina gossars grej sen ska det underhållas, aktiveras, bäras, busas och ja, ni fattar! 

Jag fick inte en lugn etta och nu när Elton är snart 6 månader så kan vi konstatera att lillbrorsan följer storebrors mönster ganska på pricken. Tid = mammaledig?? Inte här. Den där väggen får målas när kidsen sover, eller när pappan i huset kommer hem. Jag speedbäddar ofta de 10 minuterna när Elton är nöjd på filten och  jag brer mackorna med en snart 8 kg klump på armen med risk för att få diskbråck. Jag är supermom helt enkelt. Jag fixar inte att höra honom ligga och skrika, lika lite som jag fixade det när Elliot var liten. Jag är inte sån. Jag gör allt för att göra mina gossar glada, välmående och trygga. Dumt? Ja, det må vara så men det skiter jag i. Sån är jag som mamma.

Och vet ni vad? Det gör mig inget. Visst ibland önskar jag att Elton skulle kunna lugga nöjt och jollra när jag dricker kaffe och tjatar ned väninnorna istället för att ha honom sittandes i knät ätandes med en hand. Men mina pojkar är friska. De mår bra. De må vara intensiva och man får klaga, man får vara trött, man får se för jävlig ut eftersom man lyckats kleta på lite spretig mascara samtidigt som man försökt förhindra lillkillen från att vända sig från skötbordet rakt ner i tvättfatet. Men jag skulle inte byta ut det för något i världen! Det finns de som har det såååå mycket kämpigare. Så jag försöker uppskatta varje dag med mina små killar. Med eller utan mascara på. De är guld värda och de är mina. Även om jag vissa dagar skulle kunna rea ut dem på blocket. 

Lillebror 5 månader

Idag blir Elton 5 månader! Ja vad säger man, som vanligt tycker man att tiden susat förbi. Det var samma när Elliot var liten, tror helt enkelt att när man har fullt upp då hinner man inte tänka så mycket utan tiden bara går. 

Idag har vi varit på babycafe/ öppna gruppen i Mjällby tillsammans med Malena och Ursula + kids. Där var det fullt ös minst sagt! Dock har jag drabbats av nån förkylning som satt sig på stämbanden så jag är superhes och låter som jag festat i en vecka, minst! ;) Detta har ju naturligtvis inte skett utan jag har väl överansträngt rösten nu under förkylningen, har ju liiiite svårt för det där att vara tyst och inte prata så mycket. ;-) Efter dagens träff lät jag värre än någonsin så det är väl lika bra att gå och lägga sig nu så rösten får vila, enda chansen för den! ;)

Att vara mammaledig har verkligen många fördelar. Dock en del nackdelar också, som när tankeverksamheten plötsligt får större utrymme och man svävar iväg och drömmer sig bort till saker som kanske egentligen är en omöjlighet. Låter jag kryptisk så är det för att jag just nu känner mig sådan. Men ett frö är sått och jag kan inte låta bli att undersöka detta närmre. :)

En femmånaders bebis som ska runt på mage hela tiden. Frustrerad till max av att han inte kommer fram, och vända tillbaka har inte heller fattat hur man gör. Så här brukar han ligga o gnälla i högan sky! ;)