1 månad

Inläggen har inte duggat tätt här då det har varit fullt upp med bebis o en storebror som varit så dålig i sin tå. Elliot klämde sin stortå i ett brunnslock för en vecka sedan hos dagmamman och fick sedan en inflammation i den. Stackars min gosse, så ont han har haft och inte kunnat spela fotboll eller göra något roligt alls. Nu hoppas vi den är på bättringsvägen, verkar så iaf. 

Den 22 juni blev vår lille prins 1 månad, känns som han funnits här mycket längre. Man har inte samma tid att njuta av sin nye bebis på samma sätt denna gången, man får passa på när tillfälle ges! Man vill ju gosa o njuta lite extra nu när man vet att det är sista gången man har en bebis här hemma. Och ja, det är sista gången här, jag har befolkat jorden nu vad jag ska! ;)

Nu när Elton är en månad ser utvecklingen ut som följer; 

-Äter ca var annan, var tredje timme ( ersättning) Är väldigt matglad!

- Har hård mage och en del gaser så magknip plågar honom ibland.

- Har börjat le mot oss!

- Älskar att ligga nakenfis och verkar gilla babygymmet och babysittern.

- Sover hyfsat på natten, oftast 5 timmar först och sen äter han. Somnar om i ett par timmar  och sen mat igen. Efter det har han svårt att komma till ro så ibland blir det väldigt tidig uppstigning.

- Gillar att åka vagn!

- Gillar att sova när det är liv och rörelse runtomkring.

- Har inga rutiner när det gäller sömn på dagen men sover en hel del mellan matningarna.

- Är mycket stadig i sin nacke och kan hålla upp huvudet kortare stunder!

Midsommar

Midsommarafton är förbi och vi hade en mysig och lugn sådan. Jag var allt lite nervös för hur det skulle gå med Elton första gången iväg på en festlig tillställning, men det hade jag inte behövt att vara alls! Vi började midsommarfirandet med dans på Havsbadet här i Hällevik. Supermysigt även om Elliot inte skulle dansa. En hel del trots med hann vi med innan vi kom iväg, puh! Vid Havsbadet satt vi med goda vänner och det var härligt att se alla små söta barn som sprang omkring sommarfina och glada. 

Senare på eftermiddagen begav vi oss till Lisa & Matte för traditionsenligt firande tillsammans med ett gäng andra familjer. Jättemysigt med god mat och roliga lekar. Elton skötte sig som sagt exemplariskt och sov i stort sett hela tiden i sin vagn. En lyckad midsommar med andra ord! :)

Idag tar vi det lugnt här hemma. Jag har precis varit ute på den dagliga prommisen med Elton och snart kommer min morbror med sambo på lite fika. 

Elton

Japp, det blev en liten Elton alltså. Passar bra ihop med Elliot tycker vi och också lite coolt att namnen är lika. Jag hade ett annat namn som jag älskar och som vi ville ha till lillebror. Men när han kom ut så passade helt enkelt inte det namnet på honom, han var och är en liten Elton.

Idag blir han 4 veckor, 1 månad på datumet på söndag. Tiden har gått snabbt, snabbt och det har inte varit direkt någon rosenskimrande bebisbubbla här inte. Det började med att amningen strulade, grymt sönderblödda bröst och amningsnapp som följd vilket orsakade en missnöjd lillebror. På detta följde mjölkstockning och hög feber för mig. Amningsstrulet plus hormoner på det bidrog till nästan två veckor med bara gråt från min sida. Oj vad jag grät o kände mig misslyckad. Elton gick inte upp som han skulle o då någonstans svalde jag min stolthet och kastade amningsnappen åt fanders och började med ersättning. Det bästa jag gjort, även om det tog emot i början. Så nu är han nöjdare, jag är gladare och han går upp i vikt som han ska. Har dock lite magknip emellanåt och har nu bytt ersättning och hoppas på bättring.

Även omställningen har varit stor denna gång tycker jag. Inte att få ett barn, man är ju redan mamma. Nej, det som varit jobbigt har varit mitt dåliga samvete mot Elliot. Förstod inte innan Elton kom att man kunde känna så, inget jag tänkt på innan. Har gråtit som en tok över att jag inte har samma tid för min store gosse nu när Elton är så liten. Har gråtit över att plötsligt blev Elliot "stor" och har nästan sörjt det på något konstigt sätt. Är glad att Elliot är snart 4 år så man kan förklara för honom, även om inte allt går in. Man märker omställningen för honom med då hans trots är fruktansvärt vissa dagar. Men det är väl en naturlig reaktion så klart. Vi har ju givit Elliot det finaste man kan få; ett syskon. Tar nog lite tid bara innan han inser det. 

Nytt sug

Ja det var sannerligen ett tag sedan man skrev här. Livet kom emellan och har förändrats sedan sist, och allt har fått en ny innebörd. Familjen har utökats och vår andra, alldeles perfekta lilla son, såg dagens ljus kl 20.24 den 22 maj på förlossningen i Karlskrona. Där, i förlossningsrum 3, har jag två gånger i mitt liv varit med om det största och mest fantastiska en människa någonsin kan vara med om. I samma sal som jag låg o kämpade i för fyra år sedan såg vår lillebror dagens ljus denna soliga och varma torsdagskväll.Förlossningen var snabb o intensiv men gick bra då en perfekt liten kille landade på mitt bröst efter ca 3,5 timme. Fantastiskt att åter få vara med om detta, magiskt! Men samtidigt svor jag och lovade mig själv dyrt och heligt, att detta var sista gången. ;)

Så, nu när livet är totalt förändrat IGEN, har jag plötsligt fått ett nytt sug på att skriva, att dela med mig av vår vardag igen. Kanske har det att göra med att de senaste veckorna har jag frekvent kollat mitt arkiv från när Elliot var lika liten för att jämföra och försöka minnas hur det var då kontra hur det är idag. Jag vill göra samma sak med lillebror och därför har skrivlusten vuxit fram och vi hoppas den är här för att stanna. :) Så nu lägger vi till en ny kategori här i bloggen som förhoppningsvis blir en nystart; Elton.  <3