Idag är det ju farsdag. Har nog inte gått någon obemärkt förbi. Blivit ett riktigt kommersiellt jippo och jag är ärligt talat ganska allergisk mot sådant. Men visst, vi har också firat. Gossarnas pappa blev uppvaktad i morse med present och egengjorda teckningar av Elliot där han skrivit sitt namn alldeles själv! Stolt mamma & pappa.
I eftermiddag har vi varit i Hörvik hos min mormor och morfar på traditionsenlig kalkonmiddag, som vi är varje år på denna dagen. Det finns ingen som lagar så god mat som min mormor! Jo jag svär, ingen! Dessutom när man är hos dem så är det först efterrätt och efter det kaffe och tårta. Hur mycket kan man få ner egentligen?? Jo mycket, typ allt! Jag är så mätt fortfarande men trots det har jag klämt en halv chipspåse nu precis. Mycket kräver mer. Tydligen.
Idag var det också en annan stor dag, nämligen Elliots första fotbollsträning! Alltså kan man fatta att den lille killen redan är 4 år?? Han kom ju förra året! Eller?? Och så har vi en till liten knubbis här hemma. Man slutar då aldrig förundras. Älskade älskade barn. Elliot var lyrisk efteråt och lyckan i hans ögon slår allt!
Efter megamiddagen i Hörvik och träning för Elliot bar det iväg till Pelles föräldrar för en liten visit. Söndagen avslutades sen med en blåsig pw med vännen Martina. Skönt, uppfriskande och välbehövligt efter dagens matintag.
Nu säger jag godnatt från sängen med en snarkande bebis i spjälisen jämnte och en skitjobbig kelen katt på magen.
Min store gosse innan träning!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar