Förlossningsberättelse del 2

Så, vart var vi då ... Jo, jag vaknade alltså på söndagsmorgonen den 1/8 av att jag var nödig och behövde göra nummer två! ;) Direkt efter det blev värkarna mer intensiva och regelbundna, tror jag hade ungefär 5-6 minuter mellan dem vid 7-tiden. Tyckte de kom tätt och för varje gång jag gick på toa (tryckte på nåt jävulskt hela tiden så jag var tvungen att gå ofta!) så ökade intensiteten liksom. Försökte göra frukost och lät Pelle sova vidare. Fick i mig två rostade mackor samt ett glas oboy. Tänkte hela tiden att detta inte var på riktigt, fattade nog inte riktigt och inbillade mig att man måste ha mer ont. Dock hade jag ju ganska ont och fick stå och luta mig framåt vid varje värk och vagga fram och tillbaka med höfterna, hanterade det bra och det gjorde mest ont i ryggen, ut i låren och benen, svårt att förklara!

Vid halv åtta väckte jag Pelle, ville inte vara ensam längre och vi ringde förlossningen. Johanna som svarade trodde det var på G och sa att jag skulle klocka värkarna samt åka in när jag kände att värkarna var för jobbiga. Nu kunde jag fortfarande prata mig igenom värkarna. Ungefär vid åtta-tiden så fick jag 4 minuter mellan värkarna (klockade på värktimer.se) och de varade mellan 1 till 1 och en halv minut. Det var lite jobbigare men jag andades igenom dem här i soffan, satt lite på pilatesbollen och stod upp och gungade med höfterna. Vid nio-tiden (klockslagen är inte helt hundra kan jag säga!)tog jag en varm dusch, men det blev jag bara varmare och mer svettig av så jag hoppade ur "snabbt". Nu tyckte jag att värkarna kom väldigt tätt och det kändes inte som jag fick vila emellan, sa detta till Pelle som blev lite svettig och tyckte att vi nog skulle åka in! Kunde knappt få på mig kläderna förren nästa värk kom!

Ringde igen till förlossningen vid 10-tiden, hade nu 3 minuter mellan värkarna och fick lägga ifrån mig telefonen vid varje värk. Johanna sa att vi måste komma in eftersom vi har 9 mil enkel resa till K-krona. Så Pelle bar ut alla väskor, vi satte på min Tens-apparat och baxade ut oss i bilen. Kan tillägga att batterierna på Tensen la av efter att vi kört i ca. tio minuter så det var lite trist! Kommer inte ihåg så mycket från bilresan, koncentrerade mig bara på att profylaxandas och höll i mig i det där handtaget ovanför bildörren vid varje värk. Helt impad över att det gick att åka med så onda värkar, trodde ju innan att bilresan skulle vara jävlig men jag upplevde den faktiskt inte så. Vi körde härifrån vid elva och var framme i K-krona vid lite över tolv. Vid detta laget hade jag ett enormt tryck neråt, och kände som om jag skulle bajsa ner mig! Ha ha! Fick stötta mig på Pelle när vi gick in och fick några onda monstervärkar på vägen upp till avdelningen. Väl där möttes vi av en undersköterska som tog blodtryck och en vikt (mindre kul kan jag säga!) på mig sedan kom underbara barnmorskan Christina in som jag för övrigt träffat innan när jag vart inlagd.

Hon ville köra CTG-kurva vilket inte var så trevligt med tanke på att jag inte ville ligga ner, men det fick jag snällt göra. Fick en hel del värkar när jag låg ner och andades mig igenom dem fint, fick mycket beröm av Christina. =) Var livrädd att jag inte var öppen något och att vi skulle åka hem, jag var övertygad om att dessa smärtor säkert bara var ett resultat av min låga smärtgräns. Men Christina undersökte mig och konstaterade att tappen var helt utplånad och jag var öppen 5 cm! Blev så chockad och glad att jag nästan bölade och vi blev inskrivna och fick rum 3! Christina konstaterade nöjt att här nog skulle bli bebis idag, men det trodde jag inte riktigt på då! ;)

Fortsättning följer ...! ;)


Pilatesbollen var guld värd, både här hemma och på förlossningen! Här har jag ONT!




Pelle försökte få mig att äta lite mellan värkarna under hela förlossningen, superbra! Fick i mig två bananer och drack blåbärssoppa och massor med vatten mellan värkarna. Hade tagit med mig massor med godis men det var jag inte alls sugen på då, det fick Pelle äta upp istället! :0)


Privata bilder