BF + 2

Ja, vi är hemma ännu. Ingen bebis i sikte. Känns så skumt alltihopa, dagen D har passerat och nu känns det liksom som om allt bara är "på låtsas". Ja, om man bortser från min enorma kroppshydda då! :/ Ville verkligen inte gå över tiden, då både jag och Blixten kommer svälla ännu mer. Är så rädd att h*n är så stor att jag ej orkar trycka ut den! Usch, usch, vill inte vara så nervös som jag är, tänker nästan på förlossningen hela tiden, hur den kommer starta, hur värkarna känns, kommer jag flippa ur, hjälper andningen, tar det lång tid, går det lika "smidigt" som för min mamma som öppnade sig hyfsat snabbt och som tycker det är värre att dra ut visdomständer! Ha ha, ja hon är allt lite galen, men vi är verkligen superlika så jag fattar inte att hon inte fick panik. Men enligt pappa höll hon sig så lugn och fin när både jag och syrran föddes så man får väl tro henne.

Samtidigt som mina tankar snurrar runt alltihopa så vet jag att jag inte kan påverka eller ens föreställa mig vare sig smärtan eller hur allt kommer att vara. Det är ju ingen återvändå nu ändå, och Blixten vill vi ju verkligen ha ut så fort som möjligt så det är ju bara att bita ihop ... Hoppas iaf kunna få epidural och lustgas som smärtlindring. Har ju min TENS-apparat också i början när det sätter igång, hoppas den ska hjälpa lite iaf. Är dock så orolig att må illa och spy av lustgasen då jag hört att man kan göra det och det vill jag VERKLIGEN INTE! Har spy-fobi så jag hoppas verkligen jag vågar använda den där gasen, många säger att det är superskönt när man få kläm på det. Ja, ja, vi får väl se .... Det viktigaste är ju egentligen att Blixten mår bra när h*n kommer ut och att allt är ok. Så måste jag tänka. Plus - smärtan är ju positiv, det får jag inte heller glömma mitt i allt!

Tänkte lägga upp lite bilder på hur magen vuxit vecka för vecka. Dock strular det så det blir inte så många. :/

Vecka 12 mitt i vintern.




Vecka 25




Vecka 29




Vecka 30



Privata bilder


Kommer knappt ihåg hur det är att vara utan magen nu!