måndag 9 maj 2011

ÄLSKA

Det är helt sjukt hur mycket man kan älska en person, kärleken jag känner för Elliot är så stor, stark, ja ENORM så det nästan känns läskigt! Kan inte förstå att vi haft ett liv tidigare utan honom, att han inte alltid funnits här. Såg En unge i minuten tidigare och blir lika rörd varje gång, tänk att vi skapar liv i våra kroppar, helt ofattbart när man tänker efter och jag kan bara inte sluta förundras över detta. Även om jag kollar med skräckblandad förtjusning, det måste jag erkänna. Det gör ju så in i bombens oooont att föda barn, man glömmer snabbt smärtan men man VET ju att det gör fruktansvärt ont. Kan än idag inte fatta att han kommit från min kropp och att jag inte tog någon bedövning eller lustgas. Vet att många menar att man inte är bättre för det och det är inte det jag säger heller. Men jag är så STOLT att jag klarade av MIN förlossning så bra som jag gjorde med tanke på hur rädd jag var innan, hade en väldig rädsla som gjorde att jag inte kunde njuta riktigt när det närmade sig. Jag är så tacksam att vi fick den förlossning vi fick för nu vet jag att jag definitivt kommer att VÅGA skaffa fler barn så småningom! Sen vet man ju aldrig hur det blir nästa gång, men det är ju en annan femma!

Jag älskarälskarälskar Elliot så mycket och jag älskar att se hans utveckling och framsteg. Jag älskar att det var just han som kom till oss, vårt lilla mirakel. Tänk att jag för ett tag sen inte trodde vi skulle få några egna barn, vad vi kämpade och hur ont det gjorde i mitt hjärta varje månad när jag visste att det inte hade lyckats ... den gången heller. Just nu känns det långt borta, men jag har absolut inte glömt och jag lider med alla som kämpar utan att faktiskt komma dit de vill. Att få barn är absolut ingen självklarhet och jag är så tacksam VARJE DAG att jag har fått privilegiet att bli Elliots mamma.



Slicka på kakelugnen är gott tydligen!




Va?? Jag har väl inte gjort något!






Mammas lilla spjuver! Inte kan man bli arg på denne sötungen inte!





Middagsdags! Då dricker jag gärna själv ....




.... och står upp i matstolen!




3 kommentarer:

Anonym sa...

Såg också det programmet igår och trots att jag inte är mamma så medförde det starka känslor. Det där med förlossning verkar ju vara grymt häftigt om man klarar gå igenom det.
Ha en bra tisdag o njut av solen
Kram Carro

Grodmamman sa...

Ser också det programmet och skulle gärna göra om det bara för det där ögonblicket när man får upp bebisen på magen och får träffa den för första gången!:)
Att få barn är verkligen en gåva och tyvärr inget alla som vill får uppleva.
Kram

Anonym sa...

Hej,
Jag har halkat in på din blogg och såg vilket vacker golv ni har där brevid kakelugnen, vet du vad det heter?

Jag och min familj har just flyttat från norrland till västkusten och blivit med ett renoveringsobjekt :) så jag letar efter inspiration.

Såg också programmet i måndags och trots att mina barn är 11 och 8 år så känner jag fortfarande starkt känslorna som de blivande mammorna har, facsinerande!

Ha det så bra och jag kikar nog in igen! // Annelie