Allt har snurrat på nu igen, allt har gått så snabbt. Blod, tårar, oro, sjukhus, stenhårda sängar, CTG-kurvor, blodprov och ensamma nätter utan din pappa vid min sida. Livmodertappen är just nu förkortad med ca 1,3 cm så nu måste mamma vila om du inte ska komma nu. Vila har jag gjort sedan vi fick de första blödningarna i mars, och jag har varit så duktig. Men förra veckan var det mycket som din mamma fixade runt med, glömde av, jag gick mycket mer än jag gjort på tre månader, har stressat inom mig och helt enkelt levt på nästan som vanligt. Det ville sig inte, nu vet vi det. Det var dumt. Du är färdig att möta livet utanför, du ska klara dig bra, men mamma och pappa vill inte ta några risker, därför blir det vila, vila och vila igen för mamma. Inte det roligaste men jag gör allt för dig min skatt och jag vill inte bli inlagd igen och inte blöda mer.
Kan vi inte få njuta nu de sista vekorna?? Måtte allt gå bra nu, mamma orkar inte mera oro, hon mår inte så bra just nu. Psykiskt är det inte ok. Men tanken på och längtan efter att få träffa dig övervinner allt det negativa som mamma går igenom, du finns ju i min mage, du är med om allt som jag är med om. Vi två är ett. Du är värd varenda droppe blod, varenda tår, all oro, all ängslan, varenda bilfärd till förlossningen, all vila, alla grubblande nätter, det vet jag. Din vagga, ditt skötbord, din nalle, dina små kläder, din gosefilt, VI väntar på dig här hemma. Snart är du här, men vänta lite till. Njut i mammas mage ett tag till, sen får vi träffas. Älskade barn.

8 kommentarer:
du är duktig som orkar kämpa på (!) tänk att det kommer ge dig världens finaste belöning tillslut. det är nog värt allt!
dom dära: HOME-bokstäverna köpte jag på en lokalbutik här i Umeå som heter: Mias lustgård
Har du tur kan bokstäverna finnas i deras webshop. Kram! Håller tummarna för eeeeer!
http://www.miasonline.se/se/
Vår son vägde 2 075 gr i v 33+1 och dottern vägde, enligt ul, ca 2 900 gr i v 35+0.
Självklart klarar sig er lill* bebis utanför magen nu, men som du säger, det skulle ju antagligen innebära tid på sjukhus och problem med att orka äta själv. Efter att ha varit med om det, så kan jag ju bara säga att vila du!:) Det är bra mycket roligare att själv få välja när man ska åka hem.
Ta hand om dig och Blixten!
Kramar
Så fint skrivit, blir berörd djupt i hjärtat av dina ord!
Ta hand om dig
Puss på dig fina, fina Pernilla! Allt du genomgår just nu gör dig starkare men jag önskar verkligen att du inte hade behövt ha det så kämpigt under din graviditet.
Kommer och tittar till dig senare idag. <3
Kämpa på nu dom sista veckorna och krya på dig! allt kommer gå bra!
kramar
Åh jag blir alldeles rörd när jag läser ditt fina inlägg...<3 Ta hand om dig/er nu! Snart är oron och väntan över! All lycka till er!! Massa bamsekramar!!!
Förstår din oro så väl, jag fick själv en störtblödning när jag skulle få min äldsta dotter..fy vad rädd jag var, trodde att jag skulle mista barnet men ut kom hon liten men pigg och stark (dom är starkare än man tror dom där små)..
Jag längtar så till ni har fått eran lilla bäs..så jag får se vem som gömt sig i magen som jag fått se så fina bilder på här..
Styrkekramar
Skicka en kommentar