Status tisdag

Ikväll har jag skickat iväg Pelle och svärmor på en tripp till Ikea. Ha ha, ja svärmor var kanske inte svårövertalad men Pelle hade väl lite annat att säga. Dock var vi tvungna då det är en hel del saker därifrån som vi behöver. Jag skulle aldrig i mitt rådande tillstånd våga ge mig av dit så det fick helt enkelt bli såhär. Känns så tråkigt, jag hade ju längtat så mycket efter att få strosa omkring där och känna på alla fina bebissaker ... =( Får väl åka dit sen när Blixten är född istället, varuhuset springer ju inte iväg som tur är. =) Det återstår dock att se hur mycket av sakerna på listan som får följa med hem. Han har redan ringt tre gånger för att meddela att det ena var slut, det andra hittade de inte osv. Ja herregud, hoppas att nåt blir rätt iaf! Nej, nu är jag taskig, är så glad och tacksam över att han gör det här, mitt hjärta! Han ställer verkligen upp nu när jag är som jag är och fixar och grejar. Är ju inte så lätt för honom heller, är hans lilla bebis också ...

Idag har mamma varit här hela dagen och putsat mina fönster, dammsugit, lukat och fixat mat till mig. Fick även två söta amplar att hänga ute, tack snälla mamma. Mitt humör är väl inte det bästa, är less på alltihopa och tyvärr går det ut över den person som är här hemma för tillfället. Fick så dåligt samvete idag för att jag ej tackade mamma ordentligt för det hon gör, det betyder ju så oerhört mycket egentligen. Jag får panik av att inte kunna dammsuga, inte kunna ta bort ogräset, inte kunna göra NÅGONTING, och så sveper mamma in och fixar det när ingen annan gör det. Hon är verkligen guld värd och hon ska få något riktigt fint sen när jag är på benen igen minsann!

Dagarna pendlar alltså mellan att ligga på soffan, sitta lite i solstolen om solen är framme eller ligga i sängen, inte så varierande med andra ord. Jag mår inte så bra psykiskt kan jag erkänna och om inget sätter igång av sig själv ger jag denna vila en vecka till. Då går jag in i vecka 37, folk får ha vilka åsikter de vill om det för jag måste också få må bra. Bebisen måste väl känna min oro och mitt dåliga mående?? Det är ju inte säkert att det sätter igång ändå, det vet man ju aldrig. Det jag känner nu när jag rör mig är att det trycker en del neråt men det ska ju vara ett större tryck nu när Blixten ligger rätt och fixerar sig. Har också en del sammandragningar, försvinner ganska snabbt dock och gör inte ont.

Samtidigt som allt känns jobbigt så är det spännande och skrämmande på samma sätt. Det jag är mest rädd för är att blodet ska börja rinna igen som det gjorde i onsdags, det var så läbbigt. =( Att jag ska behöva bli inlagd igen, ligga därinne helt ensam utan Pelle. Det är den jobbiga biten som jag försöker bearbeta i mitt inre. Låter kanske inte så farligt i era öron men för mig är det skitjobbigt att åka ut och in och inte veta om man får sova i sin egen säng denna natt eller på ett sjukhus. Usch ....

Nej, nu ska jag muntra upp mig med att njuta av Blixtens hicka i magen och äta en bit kladdkaka med jordgubbar och glass! =)




Sista magbilden i vecka 35, går nu in i vecka 36! Ignorera min jävulska outfit ...


Privat bild