Älskade magen i vecka 27
Privat bild
söndag 25 april 2010
Välbehövligt
Gillning i solen med de bästa. Precis vad jag behövde. Är så glad för våra fina vänner. Känns konstigt att vi för en vecka sedan blev inkvarterade på rum 10 på förlossningen. Har fortfarande inte hunnit smälta allt. Är så rädd att ngt ska gå fel, så jävla rädd rent ut sagt. Idag satt jag på en stol i solen tillsammans med våra vänner. Jag SATT ner hela tiden. Gick på toa en gång och till bilen för att ta mig hem. Jag har varit duktig, inte överansträngt mig eller hoppat runt. Jag var TVUNGEN att få lite positiv energi, går under annars. Inte nog med att det tog nästan två år att få till lille Blixten. Nu ska man inte kunna njuta av sin graviditet. VET att vi är välsignade, ska tänka på det varje gång dessa jobbiga tankar kommer upp ...
Älskade magen i vecka 27
Privat bild
Älskade magen i vecka 27
Privat bild
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Åh vad fin magen är!! =) Vad härligt att ni har riktigt vår, snart kommer den nog till oss på riktigt också ;) Ta han dom dig och magen <3 Massa kramar!!
Följt din blogg ett tag, dock varit dålig på att kommentera. =( Förstår din oro över att något kan gå fel... Speciellt när man börjar närma sig målet. Vi ska själv ha barn i juli (bf 16/7). Kan dock ej föreställa mig riktigt din sits då mina blödningar bara varade 2 dagar i v15. Men håller en tumme för er att allt kommer gå bra. /lis
Följt din blogg ett tag, dock varit dålig på att kommentera. =( Förstår din oro över att något kan gå fel... Speciellt när man börjar närma sig målet. Vi ska själv ha barn i juli (bf 16/7). Kan dock ej föreställa mig riktigt din sits då mina blödningar bara varade 2 dagar i v15. Men håller en tumme för er att allt kommer gå bra. /lis
Det kommer vara värt det. LIGG still, försök.. jag vet att det är jobbigt men ju längre tiden går ju mindre risk för "skador" på foster och du slipper ligga inne på sjukhus. Tänk att nu är du ändå hemma i ert hus och som sagt snart är du framme vid målet :)
kram
Har full förståelse för både din oro och dina svårigheter med att vara still!:)
Efter två missfall blev jag gravid med sonen, blödningar från v 8-16 och sjukskrivning, antagligen en tvilling som försvann. Oro och rädsla ända tills han kom i v 33+1. Trodde knappt att det skulle bli någon bebis förrän han var ute och då blev det en annan oro då han var för tidigt född.
Med dottern hade jag också blödningar och blev sjukskriven i v 30 och skulle VILA. Undrar hur många dåliga såpor jag följde då för att hålla mig still några timmar i alla fall!:)
Det är värt allt när bebisen väl är ute, men det kan vara riktigt skit jobbigt innan.
Nu blev det nästan en roman här, men jag hoppas att det går bra för er och du får ta en dag i taget.
Kramar
Skicka en kommentar