Vilken dag!

Denna dagen började allt annat än bra för vår del. Just nu är jag helt slut, ögonen går i kors.

Vår katt Agnes är (just nu var) gravid, och vi misstänkte att hon skulle föda när som helst. Vi bad till högre makter att hon skulle hålla sig tills flytten var avklarad, vilket hon gjorde. Igårkväll ville hon sova hos mig, något hon faktiskt inte gjort på länge. Jag vaknar klockan halv sex i morse av en "känsla", och mycket riktigt, barnafödandet var i full gång i MIN säng! Jag väcker sambon som fattar nada. Agnes har ont och skriker, det riktigt skar i mitt hjärta. Ungen kommer ut men är tyvärr död...

När jag kommer ner i köket håller jag på att snubbla över två ungar till! De är alldeles iskalla och den ena är död. Agnes, den dumma katten hade bara lämnat dem där! Men, det fanns liv i den andra ungen, så sambon lyckades få igång den. Upp med ungen till Agnes som dissar totalt. Håller på att föda EN TILL! Shit, tänker jag, detta klarar hon aldrig. Men unge nummer fyra kommer, levande och stark. Agnes struntar dock blankt i att hon blivit mamma, beter sig som vanligt. Jag får verkligen kämpa för att hon ska börja slicka och ta dem till sig. Tillslut lyckas jag och åker iväg till jobbet med en stor klump i halsen, det kändes inte bra att lämna henne.

Väl på jobbet bryter jag ihop och blir jag genast "beordrad" av mina supersnälla arbetskamrater att åka hem igen till Agnes. Kommer hem vid halv elva, och vad tror ni händer? Jo, Agnes föder ytterligare en unge, BAKOM SOFFAN! Även den var död. Sedan låg hon äntligen hos sina bebisar. Jag övervakade och kollade så att de fick dia. Efter en halvtimme beter sig Agnes skumt, tänkte nu är det kört. Japp, unge nummer SEX ploppar ut! Levande och stark även den.

Det var även, som tur var den siste! Nu ligger hon och snusar med sina bebisar och verkar trivas bra. Dumma katt, jag hade på känn att hon inte skulle klara det själv! Men tre av sex får man ändå anse som godkänt med tanke på hennes beteende denna morgon.

Förlåt, detta blev lite långt, men var tvungen att berätta. Känns som en av de konstigaste dagarna jag varit med om på länge, men som tur var slutade det bra. Fick ju även lite gjort här hemma, grundade nästan hela hallen här nere, och det känns skönt!

Kram